Leaving everything
Ångest?
Det känns som att det är mycket saker som jag fortfarande vill göra härnere. Samtidigt känns det inte livsviktigt att hinna med allt, eftersom jag vet att jag kommer komma tillbaka till Paris. För även om jag kanske inte återkommer till Disney, så kanske jag börjar studera eller jobba som au pair. På det sättet känner jag mig inte lika stressad som man kan göra när man bara är ute på semester i två veckor och har sjutusen olika grejer som man vill hinna med. Däremot så kommer jag sakna mina nyfunna vänner så sjukt mkt! Vi jar hittat varandra så himla snabbt och jag älskar att hänga runt och snacka skit med dem. När jag kommer hem kommer jag börja tänka "åh det här skulle olivia tycka vara skitkul" och "nu skulle leyla dragit sin partydans". Det kommer vara asjobbigt i början och jag är rädd för att det blir svårt att hålla bra kontakt. Med Leyla är det lättare eftersom vi ofta pratar engenlska, men med Olivia blir det svårare. Hemma kan jag ju inte se hur hennes mun rör sig!

Att komma tillbaka till skolan känns helt ok och jag har redan ångest över att det faktiskt är mitt SISTA år på Globala gymnasiet. Först och främst eftersom man lämnar alla vänner som ska ge sig ut i världen, men även då jag lämnar ytterligare en trygghet och en livsbas.
Labbar, samhällsvetenskapsrapporter, matte och analyser kan jag dock klara mig utan ett tag till
Det känns som att det är mycket saker som jag fortfarande vill göra härnere. Samtidigt känns det inte livsviktigt att hinna med allt, eftersom jag vet att jag kommer komma tillbaka till Paris. För även om jag kanske inte återkommer till Disney, så kanske jag börjar studera eller jobba som au pair. På det sättet känner jag mig inte lika stressad som man kan göra när man bara är ute på semester i två veckor och har sjutusen olika grejer som man vill hinna med. Däremot så kommer jag sakna mina nyfunna vänner så sjukt mkt! Vi jar hittat varandra så himla snabbt och jag älskar att hänga runt och snacka skit med dem. När jag kommer hem kommer jag börja tänka "åh det här skulle olivia tycka vara skitkul" och "nu skulle leyla dragit sin partydans". Det kommer vara asjobbigt i början och jag är rädd för att det blir svårt att hålla bra kontakt. Med Leyla är det lättare eftersom vi ofta pratar engenlska, men med Olivia blir det svårare. Hemma kan jag ju inte se hur hennes mun rör sig!

Att komma tillbaka till skolan känns helt ok och jag har redan ångest över att det faktiskt är mitt SISTA år på Globala gymnasiet. Först och främst eftersom man lämnar alla vänner som ska ge sig ut i världen, men även då jag lämnar ytterligare en trygghet och en livsbas.
Labbar, samhällsvetenskapsrapporter, matte och analyser kan jag dock klara mig utan ett tag till
Kommentarer
Postat av: Maud o Bernt
Välkommen hem till Sverige Jenny!
Kolla gärna kommentaren under blodpuddingbilden.
Bernt o Maud Bergqvist
Smedvägen 11
176 71 Järfälla
Sweden
Trackback